Första strålningsbehandlingen idag. Kom dit, blev välkomnad av en stressad sköterska som satte igång en film som förklarade hur det fungerar, hur rummet ser ut, hur maskinerna rör på sig samt biverkningar.
Fick reda på att jag kommer att få biverkningar, men till vilken grad vet man aldrig. Trötthet kommer att finnas. Om man har otur så kan man även åka på lunginflammation men det hoppas vi inte på! Blev även rekommenderad att smörja in mig med Canoderm efter behandling -men aldrig närmare än fyra timmar innan en strålbehandling. Dock så tillade hon att man kan använda vilken parfymfri kräm som helst. Jag använder Avivir med aloe vera. Man skall även lufta bysten så mycket som möjligt, inga tajta kläder samt aldrig vara tejpad. Tydligen så är de som får mest biverkningar är de som är tejpade då det blir varmt och ev infekterat. Båda dessa råden går emot det min kirurg säger att jag ska göra just nu så jag behöver få tag i dem innan min nästa behandling.
Efter genomgången fick man promenera in till behandlingsrummet. Där bad de mig ta av mig allt på överkroppen men ex smartklocka, glasögon mm kan man fortfarande ha på sig. De undersökte min armhåla och kollade mina ärr och sår runt bröstet. De bad mig sedan att lägga mig ner på britsen som hade blivit monterad efter mina behov som sattes när jag var på “inför-besöket”. Sedan berättade de att jag skulle andas lugnt och inte känna mig stressad, vilket var lättare sagt än gjort. De sa att jag skulle ligga still och att det idag kunde ta lite längre tid än vanligt då de behöver sätta en monitor på mig efter första strålningen för att säkerställa att jag får rätt mängd strålning på mitt bröst samt att de tar röntgenbilder också emellan varje strålning. Jag sa ok och bad dem att berätta vad som skulle ske. De skruvade upp musiken på radion och sedan lämnade de rummet för att sätta sig vid “spakarna” som de kallar det. Så jag låg där och lyssnade på radion och maskinen surrade, britsen bytte plats emellanåt och sedan snurrade maskinens armar runt om mig för att stråla uppifrån och från sidorna. De lät mest när maskinen bytte plats och det var mer ett surrande ljud när de strålade. Jag kände verkligen ingenting. Dock så fick jag lite panik en gång men som tur var kom det en bra låt, en cover, “Stumblin’ In” med Cyril och jag slappnade av lite. Blev även tillrättavisad för min fot började automatiskt gunga i takt med musiken. Dock så berättade de aldrig vad som skedde under tiden, det var helt tyst från dem så jag antar att de tyckte att de bara skulle köra på.
Några frågor jag ställde inför första strålningen av mitt bröst:
- Varför smörja in sig?
Därför att huden blir torr, röd och ev varm efter behandling. Krämen skall ha en lugnande effekt. De rekommenderar Canoderm eller liknande men det finns ingen vetenskaplig forskning om vilken som är bäst. Jag använder Avivir med aloe vera. - Varför lyfta bysten?
Därför att huden blir just torr och varm. Om du då har något som klämmer åt, till exempel en kompressionsbh, som jag använder nu efter operationen, så ger den inte mycket andningsmöjlighet. Vi vill minimera risken för värme och blåser som sedan kan bli infektioner. - Strålar man alltid hela bröstet?
Ja, i stort sett var deras svar. Jag har alltid trott att det bara är där cancern är. Precis som man får extra immunterapi för att ha hängslen och livrem så är det samma med strålningen. - Varför tatuerar man inte in prickar på huden längre vid cancerstrålning?
Detta togs bort bara för något år sedan. Idag så när man ligger där på britsen så har man sensorer och lampor som lyser både på kroppen och strålningsområdet. Dessutom har du den anpassade kroppsställningen. Allt detta tillsammans med teknik som känner av om du ligger på exakt samma sätt eller inte gör att man slipper detta. Sedan är det också inte miljövänligt med tatueringspenna, inket mm. - Vad händer om man rör på sig under strålningsbehandling?
Eftersom det finns sensorer som läser av din kropp, andningsrytm mm så stoppas allting. Ex om du råkar nysa och rycker till så stoppas all aktivitet. Du påbörjar sedan där du stannade.
Musik: Stumblin’ In med Cyril
Lämna ett svar