-
Dagarna efter första behandlingen
Min vännina påstår att jag sov ganska mycket, var illamående och åt lite halvdant. Hon försökte muta mig med choklad men knappt det hjälpte. Hon tog hand om min dotter och handlade tre olika sorters kex innan vi kom på att Finger Marie var den bästa sorten. Jag köpte Proviva Blåbär och Nypon. Jag mådde…
-
Första cellgiftsbehandlingen
Idag är det första behandlingen – jag kommer få både cytostatika och immunterapi. Min bästa väninna, som flygit ner från St, är en stöttande hand. Vi ägnade hela söndagen åt att läsa igenom allt material tillsammans, biverkningar på tabletter, planera vilka tabletter jag måste äta när samt avnjöt en god middag. Generellt så var/är min…
-
Insättning av PICCline
Att vara nervös är aldrig roligt. Jag känner alltid lite illamående i magen när det är dags att ta prover hos doktorn eller gå till tandläkaren. Jag hade förvarnat om detta och i förebyggande syfte fick jag ett tablett för lugnande. Kl är 09, jag är nyduschad och har rena kläder på mig. Det är…
-
Min cancer behandlingsplan
Det kändes som en evighet att vänta från onsdag till torsdag. Man vill bara börja och veta. Dessutom visste vi fortfarande inte riktigt skillnaden på onkologi och operationsläkaren och varför de inte pratar ihop sig och kunde vara med samtidigt. Vi, min man och jag, gick iväg till en ny adress och åkte upp till…
-
Berätta cancerbesked för nära och kära
Att berätta för nära och kära var svårt att göra som en spontan grej. Vi berättade för åttaåringen på morgonen i sängen när hon var avslappnad och hade tålamod att lyssna. Det kom lite ströfrågor under dagen, bland annat att hon inte ville att jag skulle visa mig utan mössa på hennes skola när håret…
-
Sanningen – jag har bröstcancer
Jag måste verkligen få prata med dig säger jag till min man, lite stressad vid 0745. Men jag har lovat dottern att äta frukost hemma svarar han. Jag tittar på min klocka, har ledningsgruppsmöte om 1 hr och 15 min och vi har tid hos doktorn på bröstmottagningen kl 13.30. Han har rätt att veta…
Varför jag skriver om detta…
Med min blogg så hoppas jag kunna ge en bild av hur det kan se ut i vardagen att ha bröstcancer. Jag är transparent och önskar vara en stöttande röst för de som vill läsa. Vi är alla olika, vi reagerar olika, har olika faser vid olika tidpunkter, men ibland kanske det är tryggt att bara veta att någon annan har gått igenom samma sak som än själv.
Sofie
Bloggare