Idag, 2.5 veckor efter operationen, var det återbesök hos kirurgen och jag hade med mig min man. Det viktigaste svaret på det här besöket var att jag är idag helt patologiskt cancerfri, det vill säga jag är komplett patologisk remission. Det betyder att jag inte har någon cancer kvar i kroppen så idag ska det firas. Nu fick jag lite info i fredags om detta men ville ändå höra det från kirurgen själv 🥳
Vi gick igenom operationen och jag ställde de frågor jag hade förberett innan och sedan fick jag ta av mig behån och så kollade hon igenom bröstet och sedan armhålan. Jag berättade om min förhårdnad i bröstet men att kluckandet hade slutat. Hon sa att det var helt normalt och det kommer vara så ett bra tag till. Hon tog även bort all tejp igen och tittade på hur det börjat läkas och gav mig rekommendationer nu att använda kirurgtejp för att hålla ihop såret för att minimera ärrbildningen långsiktigt. Detta ska jag göra i några månader till och desto längre jag gör desto större chans är att det blir minimal ärrbildning, men samtidigt så har det också med det genetiska att göra. Har man har tendenser att få ärr så hjälper tejpningen marginellt. Jag har bara ett ärr sedan tidigare och det syns knappt så jag hoppas på mitt genetiska här men jag kommer fortsätta tejpa i alla fall några månader till.
Jag hade förberett lite frågor till kirurgen, tyvärr var det inte min egen kirurg då hon behövde rycka in på en akutoperation. Men hon läste in sig på min journal och jag kunde ställa de frågor jag hade förberett.
- Varför tog ni så många portvaktskörtlar och körtlar?
Tydligen så grenar min portvaktskörtel i tre i armhålan så de tog alla tre för att få bort hela. Sedan runt förgreningen av portvaktskörteln så fanns det fyra svullna körtlar så det tog dem också. De hittade inga metastaser någonstans. - Var cancern aktiv på de 7-8 mm som fanns kvar?
Nej, allt som togs ut var dött och vi tog ut med god marginal så vi fick även ut benign vävnad också. Helat tårtbiten av 2 cm stor. - Hur mycket tog ni bort av mitt bröst? Jag upplever att det inte är mycket eftersom jag ville göra en bröstförminskning samtidigt.
Jag hade en storlek på 1100 ml och de tog bort 132 ml. Så mitt bröst är ca 968 ml nu och det betyder en minskning på 12 %. Dock så kommer strålningen göra att bröstet krymper lite och när svullnaden lägger sig kommer det också att minska lite. Eftersom du har breda bröst upplevs inte förändringen lika stor. - När kan jag sova på rygg?
När du går över till att bara använda bh på dagen och det känns bekvämt så kan du ligga på mage. Ligga på mage har ingen påverkan på läkning eller framtida utseende på bröstet. - Silikonstift eller tejpning? Har läst att det finns silikonstift som man kan ta på istället för tejpning.
Silikonstift är dyrt så kör på tejpning men båda fungerar. Inom sjukvården använder vi inte silikonstift. - När kan jag sova utan bh?
Eftersom du fortfarande är svullen och har mycket förhårdnader i bröstet så rekommenderar jag att du gör det ett tag till. Tillsammans bestämde vi till 1/9. - Lymföden, nu när ni togt bort fler körtlar än ni trodde från början?
Det var inte så många som vi tog så chansen är fortfarande 5-10 % men fortsätt att gör dina övningar så kommer det bli bra. - Jag har domningar i huden vid gäddhänget, hur länge har jag det?
Du kommer att ha det i ca 6-12 månader kanske längre. Du kan alltid massera det området om du vill. - Är jodkornet kvar?
Nej, vi tog ut det under operation.
Efter frågestunden var det dags att titta i armhålan och där såg hon att det var inflammerat och att det rinner var ur bland annat ett litet hål. Jag sa att man kan klämma ut var där och att det efter ett tag blir genomskinligt och lite blod. Hon sa att det kan vara seratom, körtelvätska eller var eller allt. Hon fortsatte att tömma. Sedan gjorde hon en odling på det som kom ut för att säkerställa att det inte finns några bakterier i såret. Jag fick även en ny omgång penicillin. Hon tog det seriöst vilket var skönt, man vill ju inte få blodförgiftning! Jag fick även ett annat bandage alternativ som är mer skonsamt. Nu är det bara att hålla tummar och tår att det blir snabbt bättre. Det skall bli 28 grader och sol i veckan och jag vill inte få mer komplikationer. Jag fortsätter med mina övningar med armarna och snart kommer jag kunna börja styrketräna vilket kommer vara väldigt skönt. Men nu är det dags att fira! Fas två klar och jag har ingen cancer kvar i kroppen. Så skönt. Lite rörd men känslorna har svårt att finna rätt, vill gråta, vill skratta men just nu bara finns jag och vill vara så nära min man och min dotter jag kan. Älskar dem så. Och ringa till min bästis och skåla digitalt ♥️
Lämna ett svar