Som jag har skrivit om tidigare har jag haft en hel del huvudvärk. I december gjorde jag en DT (datortomografi) av huvudet, och där konstaterades att jag har ESS (partial Empty Sella Syndrome). Sedan dess har jag fått lämna en hel del extra blodprover, utöver de jag redan tar varje månad för att hålla koll på mina värden efter cellgifter och immunterapi.
Häromdagen var det dags för en MR-undersökning av huvudet, men jag klarade det inte. Jag låg på britsen medan de förberedde inför kontrastvätskan genom att sätta en infart i armen. Jag la mig till rätta och åkte in i tuben med hörlurar på och en handduk över ögonen för att slippa se utrymmet. Jag andades djupt och kände att det nog skulle gå – ända tills de skulle sätta en ställning över mitt ansikte. Där tog det stopp. En kraftig klaustrofobisk känsla sköljde över mig, något jag aldrig upplevt förut. DT-undersökningen gick ju ändå smidigt, så jag vet inte vad som hände den här gången.
Nu har jag bett om lugnande medicin och en ny tid. Jag hoppas verkligen att det går bättre nästa gång. Det är ju trots allt bara 40 minuter av mitt liv, och jag vet att det inte är farligt. Att ha kontroll över mina känslor brukar vara en av mina styrkor, men den här gången gick det bara inte.
Min dotter ska göra en likadan undersökning om två veckor, och för att förbereda henne ska vi besöka sjukhuset i förväg, titta på maskinen, lyssna på ljuden och prata om hur det går till. Jag har redan bett om lugnande till henne också. Kanske blir det en bra övning för mig med.
Lämna ett svar